ENBLOGGFAN

Yoloswag forever

Livspanik och förstörd barndom

Kategori:

Hola amigos! 

Nu sitter jag pp tuben mot skärholmen där Elv ska plocka upp mig. Är så sjukt taggad på dessa skräckfilmer, känns som att jag inte har sett en skräckfilm på sjumiljarder år! Inte en ny iallafall. Har börjat falla tillbaka på gamla säkra kort, som Conjuring, Sinister och Woman in black. Den sistnämnda dör jag fan av, bara av tanken nästan! Det kan mycket möjligt vara den obehagligaste filmen jag har sett, förutom 1408 och It såklart. Men It är jag ju bara livrädd för eftersom att jag såg delar av den när jag var miniman och aldrig har sett slutet. Tack för det barndomen. 1408 är ju rädsla på en helt annan nivå, där handlar det inte om läskiga monster eller besatthet, utan någon slags inre klaustrofobi och livspanik för att när allting jobbigt i hela världen äntligen tar slut, så börjar det om från början igen, och man kan inte på någon som helst vis ta sig därifrån. Åh fyfan vilken jobbig film. Får lite smygpanik bara jag tänker på den. Scenen när han äntligen lyckas ta sig ut genon fönstret och upptäcker att väggen varken har ett slut eller andra fönster är nog värst. Eller när han faktiskt tar sig ut ur rummet och plötsligt är där igen?! Och när han äntligen får kontakt med sin fru och tappar kontakten och bara försvinner. Alltså vem i hela jävla världen kom på alla scenarion som på något sätt skjuter en i huvudet på pricksäkert att man tror att denne har riktat vapnet på en hela ens liv?! Fyyyfan.

Två andra filmer som är lite "standard" för mig är The uninvited, The Orphan och The unborn. Vet inte hur många gånger jag har sett dem. Och jag tröttnar inte heller direkt. Är så nyfiken på Annabelle och Ouija, hoppas så innerligt att de levererar! Jag har fått för mig att just skräckfilmer kommer i perioder, ibland kommer det värdelösa filmer på rullande band, och så tänker man "åh, det görs inga bra skräckfilmer längre, det var bättre förr!" (och så kliar man sig melankolisk i skägget). Sen kommer det bra filmer gång på gång och så är man plötsligt inne i en bra period igen. Så nu håller jag tummarna! Tjarå! 

Årets bästa dag och swagkoppar

Kategori:

Hejjj!! HAPPY HALLOWEEN ALLIHOPAAA! Dagen är här, som jag har längtat! På agendan står en liten promenix i det fina vädret, godisshopping, så att bus- eller godisungarna inte dödar oss! Om det nu kommer några.. Tänk om det inte gör det, gud vad besviken jag blir då.. Pumpacarving med The nightmare before christmas i bakgrunden, en tripp till stan för att fixa grejer till imorgon få jag och Elias ska bege oss till Järnas mörka skogar, och till sist: Annabelle och Ouija på bio med Elv och kanske Fors, för att sedan avrunda med en sväng på kyrkogården. Vilken askalas dag! Slängde upp en bild på swagkopparna på instagram imorse, så jag tänkte att jag lägger upp den här med! Måste ju hålla vad jag lovar liksom. Om inte annat så hörs vi sen, någon gång! Tjarå!

Otacksamma kollegor och sköldpaddsleif

Kategori:

Woooh, fyra jobbdagar avklarade, bara fyra kvar! Idag hade jag en inombordsdiskussion med somliga av hästarna. Det är nämligen så att en del av dem tenderar till att uttrycka missnöjdhet när man är inne och mockar hos dom på morgonen. Jag frågade då huruvida de ställde sig till att själv gå upp klockan fem varje morgon nästa lönehelg, och städa sin egen jävla box istället. Fick dessvärre inget svar. Inte av någon. Otacksamma varelser. Jag kan ibland tycka att tanken av att mocka 70 boxar på åtta pers, inte är fullt lika tillfredsställande som andra tankar. Men det kanske bara är jag! Hästarna tänker nog inte så många tankar av just den sorten, så man kan ju inte vara arg på dom liksom.. Man ska hur som helst inte vara bitter, för man jobbar ju inte som latrintömmare eller cyklande brevbärare under vinterhalvåret heller!

Under eftermiddagen red vi ett snabbt pass, och jag fick bevittna korsningen sköldpadda och Leif GW Persson i hästform. Ryktena och glåporden om den stackars hästen, som man kanske hade valt att ta med en nypa salt, stämde dessvärre väl in. I början av ridutbildningen får man öva på att sitta upp och av på trähästar. Ja, det är sant. Det är svårt att sitta upp, till och med så svårt att somliga välter över på andra sidan hästen när de försöker. Ja, det är också sant. Dagens häst, Nyon, kunde jämföras med de trähästarna. Förmodligen lika snabb som dom, förmodligen lika motiverad som dom, förmodligen lika fylld av livslust som dom. Det var nästan fysiskt omöjligt för honom att ta sig framåt. Jag hörde på radion häromdagen att en av fem personer hatar träning. Han är nog en av dom. Han tror nog att hans liv är över varje gång han ska fatta galopp. Stackars arma häst. 

Jaja, stallhelgen är i alla fall över och imorgon börjar vi med en helt annan tjänst. Nice. Tjarå!